Arkiv för september, 2009
Har alltid ogillat idén om att ”unna sej” och ”sätta guldkant” eftersom jag vill att mitt liv ska kännas rikt och generöst – alltid.
Men nu är inte läget sånt och idag accepterade jag att det är såhär nu, det är trist och torftigt, jobbigt och jävligt och det gäller att gripa tag i de små möjligheterna … Plockade upp Toddan tidigt från skolan, köpte Marie Claire på Pressbyrån. Slog oss ned på en vindig uteservering. Kanelbullar, en räksmörgås som inte smakade nåt alls. Jag fick läsa min Marie Claire i tio bräckliga minuter innan Buster satte igång sina frustrerade övningar i vagnen. Det var inte så mycket men det var nånting och just idag föste jag hem mitt lilla sällskap lite upprymd över att det kanske är så ändå, att nånting är mycket bättre än ingenting.
30 september 2009, kl. 15:59
Etiketter: barn, guldkant, kanelbulle, Marie Claire, Pressbyrån, servering
Postat i privat |
Vet inte vad Buster höll på med i natt. Vi var för trötta för att hålla reda på det. Jag tror knappt han sov överhuvudtaget.
-
Hostar slem. Skulle vilja sjukskriva mej. Bara en dag. Komma igen sen, stor och stark. Alla dessa möjligheter man inte alls har.
30 september 2009, kl. 9:45
Etiketter: barn, hosta, sjukskriva, slem, sov, sova, spädbarn, trött
Postat i privat |
Buster somnade tidigt, för tidigt – i natt blir det lida av igen.
-
Satt med Toddan hela kvällen. Spelade Försvunna Diamanten, Toddan hittade diamanten redan under andra spelmarkern och vi spelade igen (nu med vissa ingrepp från min sida: diamanten placerad längst bort på S:t Helena, det blev stort drama, Toddan på tårna, skrek av upphetsning). Vi åt tekakor, vi läste serietidningar …
-
Ingenting är som att ta hand om ett spädbarn. Att göra saker med Toddan, det är lätt och ljust, det är en promenad i parken. Buster är stormar och skurar, sol ibland – men oftast inte.
29 september 2009, kl. 21:34
Etiketter: barn, Försvunna diamanten, S:t Helena, serietidningar, somna, spädbarn, spela, spelmarker
Postat i privat |
1. Tittat i kollegieblock och utskrifter, anteckningar och små utkast. Slängt tillbaka allt i väskan. Fan vilken oordning jag har på allt. Hur kunde jag bli sån?
2. Bitit på naglar, nagelband, fingrar, som en liten jävla ekorre. Varför, varför?
3. Skrivit. Men bara lite.
-
Vet inte vad det är med spädbarn, de utövar såna krafter på mej, jag behöver inte ens vara med Buster … Bara tanken på Buster, Buster i sin babysitter, Pietro med Buster, kanske är Buster mycket missnöjd nu … gör mej nervsvag och skakis och kissnödig.
29 september 2009, kl. 16:00
Etiketter: anteckning, bita, bok, fingrar, kollegieblock, nagel, nagelband, nervös, oordning, roman, skriva, spädbarn, utkast
Postat i privat |
Hur arbetar man koncentrerat? Fyra timmar, allt vad man kan? Hela min varelse lider sån fundamental brist på tempo. När jag skriver detta kommer jag till exempel på mej själv med att skriva en mening för att sedan bita på naglarna, stirra ut i tomma luften, tömma ett glas med vatten. Jag förflyttar mej långsamt, jag har svårt att komma utanför dörren på mindre än femton minuter. Jag fastnar på toaletten med nån broschyr (jag fastnar med samma broschyr nästa gång också), mina kvällsrutiner sträcker sej ibland över två timmar. Jag har gjort det för att jag kunnat. Men nu har jag gjort det sålänge att jag inte heller kan nåt annat.
29 september 2009, kl. 11:51
Etiketter: jobba, koncentration, koncentrera, rutin, tempo, timmar, timme
Postat i privat |
En lokal att arbeta i bara, öppna ytor, post it-block, filtpennor, ett litet kylskåp för min matlåda … Ska sitta här på riktigt, det får bli här jag skriver min bok.
-
Jag avskydde sånt här, jag avskydde varenda en av alla de dagar jag tvingade iväg mej själv till det där frilanspenthouset och skrivbordet i fantasilös björnfanér kostade mej fyratusen i månaden. Jag avskydde att transportera mej dit, avskydde mina små sushiluncher med mej själv. Satt där och tänkte: ska det vara såhär nu, bara skriva-äta-gå hem? Nu känns det som en jättemöjlighet, att få sitta såhär, och bara skriva, antagligen är det min allra sista möjlighet att göra det här nu.
28 september 2009, kl. 15:32
Etiketter: bok, frilanskontor, jobba, lunch, matlåda, penthouse, skriva, sushi, transport
Postat i privat |
Buster den skitungen tänker inte sova. Vid 4.30 slog han upp ögonen. Höll på och skulle ta sej runt tills han gav upp och segnade ihop, blöt, högröd och eländig och alldeles förtvivlad.
-
Trött precis som vanligt. Men idag, idag sket jag i det. Satt på tunnelbanan i mina blå leggings och matlåda och pappersbibban under armen och iakttog racet: iPods och iPhones, mappar som åkte in och ut ur väskor, läppstift, drickyoghurtar, skolböcker, Biologi B. Tänkte att det är såhär det ska vara, ändå, och nu ska jag delta i det jag med.
28 september 2009, kl. 12:18
Etiketter: barn, drickyoghurt, iPhone, iPod, läppstift, leggings, morgon, trött, tunnelbana
Postat i privat |
Samlar ihop mej, vi samlar ihop oss. Hur ska vi göra, vad ska vi äta. Varje söndag sitter vi numera och förbereder oss som om nåt stort, en semester eller så, väntade runt hörnet. Allt måste bli rätt, åtminstone får inget bli fel.
-
Imorgon ska jag göra som andra. Sitta på tunnelbanan och krama min matlåda, släppa av Toddan, ta mej vidare, kanske plocka upp en gratistidning, slå mej ner på Modernista med matlådan, tidningen, alla mina anteckningar och sen åstadkomma nåt.
27 september 2009, kl. 23:58
Etiketter: förbereda, jobba, mat, matlåda, tunnelbana
Postat i privat |
Det är så mycket, så motstridigt …
-
Jag är så trött. Jag är trött på det. Jag är trött på denna tillvaro av småsmärtor, stick och tryck överallt. Känns som om jag inte upplever nåt i dess rätta färger, allt är grått, diffust …
-
Det är för mycket med barn. För mycket!
-
Jaja. Jag ställde till det. Spela roll. När allt kommer omkring. Vad skulle jag gjort om jag inte hade barn? Förmodligen inget. Ätit, legat i badet.
-
Googlar barns utveckling. Buster kan inget, inget alls. Han bara ligger där. Jag blir galen på det, han också.
-
Om han bara ville samarbeta lite. Om han bara ville sova …
-
Allt jag begär är att få sova. Och skriva. Bara lite.
-
Det ska gå! Allt går! Det går ju för andra!
27 september 2009, kl. 18:15
Etiketter: baby, barn, barns, mycket, sömnbrist, trött, utveckling
Postat i privat |
Alla är på bokmässan. På teve är de på bokmässan. Jan Guillou bakom nån pulpet, mingel med plastmuggar, böcker som ingen kommer att läsa men köper ändå för det är ju så billigt, hotellrum, Göteborg … Bokmässan gör mej deprimerad.
-
Idag har allt varit deprimerande och fult … Har bara ätit filmjölk med müsli … müslipåsen, bara halvvägs igenom är allt helt småsmuligt och trasigt. Vad ska man göra med det? Bara slänga? Läste den där pestiga Aftonbladet-krönikören som jämt ska hålla på och skriva om sina barn, sin man, sitt radhus i nån småstad och att alla måste leva så … Varför plågar jag mej med sånt? Jag har bitit upp ett stort varigt sår på lillfingret. Jag är ur form, går runt i stora tråkiga kläder. Jag har nog aldrig varit såhär ur form.
-
Vi är inne på sista säsongen av Wire. Marlo avrättade Prop Joe i senaste avsnittet. En hemsk scen, där Marlo bad Joe sluta ögonen och andas djupt. Blev ledsen.
27 september 2009, kl. 1:00
Etiketter: Aftonbladet, bokmässa, Göteborg, krönikör, müsli, Wire
Postat i privat |
Prenumerera gärna på min RSS-feed!