Prenumerera gärna på min RSS-feed!

Arkiv för kategori ‘Linnas träningsskola’

Linnas träningsskola #60: Ett första tips: Träna kortare!

tränakortare

Du behöver inte springa till kommungränsen bara för att det var vad du gjorde den där första supertaggade gången.

-

Det mest envisa viset att utöva sin träning på? Att göra det under en hel timme. Det entimmeslånga träningspasset är en hemskt segdragen variant på hur man gör det. Överallt dessa gruppövningar om en timme och vittnesmål om en timme i skogen på morgonkvisten. Varför just en timme? Varifrån kommer idén att det är just så man gör det? Är det från gympalektionerna? Men de inkluderade som bekant både upprop, stå i köer framför nån plint och babbla och slappa i största allmänhet. Att faktiskt träna sin kropp i en hel timme är en rejäl insats. På en timme tar också den otränade sej långt bort i löparspåren, under motorvägar och in i nya skogar och nya områden. Så stort behöver du inte göra det. Så stort tycker jag inte att du ska göra det. För det finns inget som talar för att du ska träna i just en timme. Det finns i synnerhet inget som talar för att du som tycker träning är tråkigt ska träna i en timme. Men det var vad du gjorde den där första supertaggade gången? Det var då. Du behöver inte springa till kommungränsen bara för att du gjort det förut. Det är inte ett nederlag att skära ned på sin ursprungliga träningssatsning. Det är, kommer du att finna, att ta din träningssatsning på allvar.

Själv brukar jag dela in mina träningspass i tjugofem respektive fyrtiofem minuter. Tjugofemminuterspasset är mitt kortare, intensivare. Fyrtiofem det längre, lugnare. Passen blir ofta längre än såhär. Men tjugofem respektive fyrtiofem minuter är min utgångspunkt, hinner eller vill jag inte mer är jag klar då. Kortare än så tror jag inte på. Paolo Roberto må hålla sej i form på en kvart om dagen men med bara hans intensiva övningar är risken att ditt träningspass blir den mest pressade stunden på dagen överhängande. Och det var ju inte riktigt meningen. Som otränad har du allt att vinna på att ta det lugnt. Värma upp. Känna efter. En sak i taget. Eftersom risken att du som otränad gör dej illa är större.

Så: En timme är lång tid. Tänk tjugofem minuter istället. Jag säger inte att det kommer att lösa upp hela ditt motstånd men det är en början. Tänk efter: hur många saker skulle du inte avstå från om du var tvungen att ägna dej åt dem en hel timme? Hur många också roliga saker? Som att bada, läsa, promenera, chatta med nån kompis? Tänk såhär: en timme är övertid. En timme gör jag när jag känner för det. Alla andra gånger tränar jag kortare.

-

Nästa vecka:
Linnas träningsskola #61: Avliva en myt: Allt annat är så mycket roligare

31 augusti 2010, kl. 12:50

Linnas träningsskola #59: Träningstristessen – och vad du kan göra åt den

homersimpson

Du bara gillar det inte. Eller för att säga det rakt ut: Du hatar det. Vad göra?

-

Träna. Kul tycker andra – inte du. När andra känner motivationen stiga för varje steg de närmar sej gymmet känner du din sjunka. Bokstavligen. Där andra greppar sin vattenflaska med sportig sammanbiten min önskar du bara att det var ett glas vin istället. Du känner kort sagt inget intresse för och ingen samhörighet med nåt av det där. Du vill ha ut alla fördelarna av att träna och därför läser du den här träningsskolan. Det är bara det att du vill inte träna. Det är inga särskilda dåliga erfarenheter av sadistiska gympalektioner, och det är inte dåligt självförtroende. Du bara gillar det inte. Eller för att säga det rakt ut: Du hatar det. Löparspåret är tråkigt – soffan trevlig. De andra yogautövarna irriterande – de egna kompisarna så mycket bättre. Och träningskläder är så fult. Och svett är obehagligt. Och, och, och … Vad göra? Hur göra? I nästkommande inlägg ska jag gå igenom mina bästa knep för dej som som brottas med träningstristessen:

1. Ett första tips: Träna kortare
Det mest envisa viset att utöva sin träning på? Att göra det under en hel timme. Det entimmeslånga träningspasset är en underligt segdragen variant på hur man gör det. Det finns inget som talar för att du ska träna i just en timme. Det finns i synnerhet inget som talar för att du som tycker träning är tråkigt ska träna i en timme.

2. Avliva en myt: Allt annat är så mycket roligare
Om det bara inte vore för att allt det andra, som teve, datorn, vin och vänner … Du lever ett hemskt trevligt, liv. Så är det. Och du vill inte göra avkall på det. Okej. De goda nyheterna är att det behöver du inte. För så trevligt har du ju inte, egentligen.

3. Tänk såhär istället: Jag gör det ändå
Just do it har du hört. Du vet också vad jag tycker om att använda denna reklamslogan som ledstjärna i din träning. Strunta i Just do it. Nu ska jag presentera dej för Just do it:s mindre uppfordrande men effektivare kusin. Säg hej till: Jag gör det ändå.

4. En inspirerande tanke: Det magiska elixiret
En vältrimmad kropp. En rygg som inte kröker sej lite mer för varje eftermiddagstimme. Ben som inte gråter över upptagna säten på bussen hem. Åh, du vill. Men du tycker liksom inte att det verkar som att träning tar dej dit. Och det är därför träning känns så tråkigt, så meningslöst. Om det bara fanns ett sätt för dej att förnimma att varje enskild minut spelade roll då skulle kanske du också … Vet du, det finns det också.

-

Nästa vecka:
Linnas träningsskola #60: Ett första tips: Träna kortare

25 augusti 2010, kl. 11:51

Linnas träningsskola #58: Analysera läget!

sherlock1

Tagit dej ut har du gjort förut. Den här gången ska du ta dej vidare.

-

Ok, du är en liten bit på väg. Du är på väg att skaka av dej de första nybörjarsmärtorna. Jag sa tidigare att du såhär i starten av en ny träningssatsning ska sträcka upp nävarna i luften efter varje genomfört träningspass. Just do it. Och du gjorde det. Grattis – att träna kommer aldrig att bli såhär tungt igen. Men nu då? Det är ju inte som att du trivs med att träna. Tvärtom känns det fortfarande mycket motigt. Kanske inte längre i varenda kroppsdel men det gör fortfarande ont, och det är tråkigt och … Känner du igen dej? Då vill jag att du är med mej nu. För nu har vi tagit oss till andra halvlek i komma igång-delen av den här träningsskolan. Vi ska prata om hur du fortsätter att träna, istället för att omedelbart sluta. Och nu handlar det inte om att ”Just do it”. Nej, för ”Just do it” är en dålig träningsmetod. ”Just do it” är tre uppfordrande ord som tar liten hänsyn till hur du känner, till och med struntar i hur du känner. Och det är en dålig metod. Du ska lyssna på hur du känner. Du ska lyssna på alla de här olustkänslorna som säger åt dej att inte göra det. De är nämligen värdefulla, de rymmer information om hur du ska precisera och anpassa din träningssatsning så att den fungerar för dej. Lyssna på ditt motstånd, syna det och bena upp det. Vad exakt består olustkänslorna i? Du ska kort sagt analysera läget. Och har du tur består ditt motstånd till träning av nån av följande vanligaste invändningar – för det är de vi ska ta oss an härnäst:

1. Du tycker att det är för tråkigt.
Ja, det är bra att träna. Du vet det. Du har alla fördelar klar för dej. Men det finns ju så mycket annat, som teve, datorn, vin och vänner … Du kan bara inte prioritera det. Du fullkomligt vrider dej på tanken att gå ut och hålla på med det där. Och väl där tänker du bara på att gå hem.

Vi ska ta oss en titt på träningstristessen – och vad du kan göra åt den.

2. Du tycker att det gör för ont.
Du vill det här. Du läser träningsmagasinen, du har firat med en ny träningsutrustning. Men på plats rinner tågan av dej. Inte omedelbart men fem minuter in slår samma sak dej: det gör för ont. Fylla livet med svett och smärta? Flera gånger i veckan? Nej, det vill du inte.

Vi ska ta oss en titt på träningsontet – och vad du kan göra åt det.

3. Du är för otålig.
Du har inget särskilt emot träning. Det är inte där ditt problem sitter. Det är den här krypiga känslan av att det går för långsamt. Efter två veckor har just inget hänt med dej och din kropp. Hjälp! Hur ska du stå ut? Hur ska du ha tålamod att bara träna och träna när utdelningen är så liten, kommer i så blygsamma portioner?

Vi ska ta oss en titt på träningsotåligheten – och vad du kan göra åt den.

-

Imorgon:
Linnas träningsskola #59: Träningstristessen – och vad du kan göra åt den

24 augusti 2010, kl. 11:15

Linnas träningsskola #57: Ett första lugnande besked

P1270818

Det är inte hur snabbt du tar dej upp för trappor som räknas just nu. Utan hur du mår efteråt.

-

Att sätta igång att träna handlar till stor del om att hantera alla de otåliga, oroliga frågor som brukar dyka upp rätt så snart, påstod jag. Därför ska vi ta oss an alla dina frågor, funderingar och frustrationer en efter en. Men redan nu vill jag ge dej ett lugnande besked. Det händer saker. Är det en sak du kan vara alldeles säker på så är det att det händer saker. Att erkänna sina framsteg är viktigt. Varför ska jag återkomma till längre fram. Tills dess: erkänn dina framsteg. Erkänn det du uppnått redan nu:

1. Du kan skilja ut de olika smärtorna.
Dålig form går knappt att lokalisera. Allt gör ont. Man tar ett riktigt andetag och det känns som att lungorna ska spricka. Och just som man blivit varse den smärtan så har den redan vandrat över i … är det magen? Och kanske griper den tag i axlarna. Och där står man som hade nån bundit fast en, krum och sned. Nybörjarsmärtor kan vi kalla det och de är inte att leka med. Men det är också dessa som går över nästan direkt. Känn efter nästa gång du tränar. Visst anfaller inte smärtorna dej på samma omedelbara vis längre? Visst kan du numera åtminstone skilja dem åt: där var andningen, och där, först senare, kom de trötta benen.

2. Du återhämtar dej fortare.
Förmågan att ta sej upp för trappor brukar utgöra nåt slags småtjatigt mått på i vilken form man är i. Och nu har du kanske provat igen och upptäckt: det är fortfarande lika jobbigt. Kanske till och med jobbigare? Ingen fara. Att det är jobbigare beror troligtvis på att du fortfarande bearbetar ditt senaste träningspass. Ett första tecken på form är inte att man kan tillryggalägga trappor med två rappa kliv. Sånt tar tid. Nej, vad jag vill är att du noterar i det här läget är vad som händer efter att du tagit dej upp för din trappuppgång. Visst sjunker pulsen lite snabbare än förut? Visst är du i ett stycke lite snabbare än förut?

3. Du mår bättre.
Gör det fortfarande mycket, mycket ont? Kräver din trappuppgång fortfarande lika många minuter av återhämtning? Min gissning är att du ställer för stora krav på omedelbar form. I så fall, skit i det där med trapporna, stå inte där och jämför och känn efter och stressa upp dej själv. Nöj dej med att du märkt av visst välbefinnande. Du kanske inte kan formulera det ens, och det är kanske inte alltid är lika påtagligt men visst är det där?
-

Nästa gång:
Linnas träningsskola #58: Analysera läget!

16 juni 2010, kl. 16:30

Linnas träningsskola #56: Nu då? Vad händer nu?

pyramider

Har de första otåliga, oroliga tankarna börjat surra? Uppdraget nu består i att lyssna på dem, svara på dem.

-

Du har tränat ett tag. Du har kanske tränat ett par, tre-fyra veckor om du rör dej i samma takt som den här träningsskolan. Du har kommit ut både en, två, fem och tio gånger. Du har kanske fått till det där med en riktig träningsrutin, åtminstone delar av den. Det borde kännas bra. Men det gör det inte. Inte helt och hållet. För redan nu har de första oroliga tankarna börjat surra: Nu då? Vad händer nu?

Jag påstod tidigare att tre månaders träning utan prestationskrav är en tillräckligt stor utmaning. Att ta sej igenom tre månader utan att prestera är svårt. Varför? Hur kan det svårt att inte behöva prestera alls? För att människor är prestationssugna. Saker ska hända. Stora saker. Hus ska byggas direkt. Och helst Rom och pyramider också. Och helst nu med detsamma. Klart det är jobbigt att träna då, med detta stora surrandes inom sej.

Utmaningen de här tre månaderna består helt enkelt i att hantera otåligheten. Består i att hantera alla surriga tankar. Utmaningen består inte i att ignorera dem. Utan att hantera dem. Lyssna på dem. Svara dem. Svara dem bra saker. Det brukar gå bra att ta sej ut och träna utan särskilda prestationskrav ett par gånger. Sen börjar det krypa. Är det värt det? Händer det nåt? Det måste hända mer! På detta måste du ha ett svar. Ja du måste till och med ha flera olika. För otåligheten brukar ta sej olika uttryck, brukar leda till ännu fler otåliga frågor: Kommer jag verkligen i form? Kommer jag att stå ut med det här? Hur?

Därför består resten av den här delen av träningsskolan i en handfull svar på de vanligaste otåligaste frågorna. Samt några nödvändiga motfrågor. Och ett och annat lugnande besked. Och vi börjar med ett första lugnande besked redan nästa gång.

-

Imorgon:
Linnas träningsskola #57: Ett första lugnande besked

15 juni 2010, kl. 14:45

Linnas träningsskola #55: Lilla JA-listan när du just satt igång

gröntljus

Du har just börjat träna. Här kommer några tips på hur du ska göra det, den här gången.

-

1. Träna lugnt.

2. Träna lite.

3. Träna lagom.

4. Ta i om du vill.

5. Sluta ta i när du inte längre vill.

6. Ta ett djupt andetag efter träningspasset. Utdela en imaginär skål med dej själv.

7. Kom ihåg: efter träningen är också en del av träningen.

8. Gör nåt efter träningen: I synnerhet på sommaren går att göra nåt kul av träningen. Köp en glass. Ett paket jordgubbar. Slå dej ned på nån parkbänk.

9. På vintern: basta. Ta ett varmt bad.

10. Tänk: Kul. Det finns inget som säger att allt som rör träningen måste vara förutsägbart och skittråkigt.

11. Tänk: träningen ska in i ditt liv – inte tvärtom.

12. Gillar du svart i ditt vanliga liv: klä dej i svart.

13. Är du en musikälskare: Fyll iPoden!

14. Är du en stor musikälskare: fyll den med massor, fyll den med ett nytt soundtrack för varje pass.

15. Strunta i alla de andra. Hur de gör. Hur länge de gjort det.

16. Du gör det här nu. På ditt sätt.

17. Tänk, ju mer ur form, ju tröttare, flåsigare du är nu: desto mer kvar att upptäcka, desto mer äventyr.

18. Tänk: jag börjar nu.

19. Tänk: jag gör det här nu.

20. Oavsett resultat, ont, avbrutet, uteblivet: Jag gör det här nu.

-

Nästa vecka:
Linnas träningsskola #56: Nu då? Vad händer nu?

10 juni 2010, kl. 17:05

Linnas träningsskola #54: Lilla NEJ-listan när du just satt igång

röttljus

Du har just börjat träna. Här kommer en påminnelse om hur du inte ska göra det – inte den här gången:

-

1. Inte hårt.

2. Inte mycket.

3. Inte länge.

4. Inte hårt, mycket och länge. Inte!

5. Inte älta ett genomfört träningspass med funderingar över om du gjorde det tillräckligt hårt. Du gjorde det. Det är det enda som just nu spelar roll.

6. Överhuvudtaget inte trötta ditt huvud med tankar på träning. Inte älta, inte tänka. Att ständigt tänka på träning tar också tid och kraft.

7. Inte träna på andra tider än dina på förhand utsatta.

8. Inte älta utebliven träning.

9. Inte ta igen utebliven träning.

10. I synnerhet inte ta igen utebliven träning med monsterpass a la två och tre timmar.

11. Inte tänka kortsiktigt.

12. Inte tänka fem kilo.

13. Inte tänka bikinin i sommar, eller bröllopet i höst.

14. Inte tänka träning i en, två eller tre månader. Du gör det här nu – och alltid.

15. Inte träna med skadekänningar.

16. Inte träna sjuk.

17. Inte misströsta över sjukor. Sjukor kommer och sjukor går. Det hör till. Hem, vårda, invänta.

18. Inte misströsta över tråkigt.

19. Inte misströsta över jobbigt.

20. Inte misströsta över avigt, ovant, bökigt. Så som det känns nu kommer det inte att kännas sen.

-

Imorgon:
Linnas träningsskola #55: Lilla JA-listan när du just satt igång

09 juni 2010, kl. 15:15

Linnas träningsskola #53: Träna lugnt så länge du vill. Men åtminstone i tre månader.

månad

Träna lugnt var det. Men hur länge?

-

Sådär, då är du kanske igång? Igång och springer, simmar, gymmar eller vad du nu valt för aktivitet. Ta det lugnt med prestationskraven har hittills varit mitt mesta råd till dej. Hur länge jag tycker att du ska träna lugnt? Så länge du vill, så länge du behöver. Mitt mesta träningsuppehåll hittills – det var i samband med mitt första barns födelse – tog jag ett helt år på mej att lära mej att röra på mej igen innan jag började strukturera upp min träning litegranna. Det går jättebra att träna utan piskor, krav och kilometer. Är du av det lättpressade, lättstressade slaget? Strunta i kilometer. Just du kanske inte ska träna med hjälp av dem överhuvudtaget och nånsin? För man behöver dem inte. Håll fast vid dina träningsrutiner och du ska se att lugn träning också åstadkommer saker.

Men du som faktiskt vill träna mer än lugnt? När är det läge för det? Det kan jag faktiskt inte svara på. Det beror på dina förutsättningar, din bakgrund. Och kanske i ännu högre grad beror det på hur ditt övriga liv ser ut. Är ditt liv rätt så kämpigt i övrigt tycker jag inte du ska skynda med träningen. Vänta kort sagt tills dess att träningen i sin nuvarande prestationsbefriade form börjar kännas som en rätt så lätt sak. Kanske till och med för lätt. Träning ska vara en tillgång för dej, inte ytterligare en börda. Det kan ta några månader, det kan ta ett år, det kan ta två också.

Men ett minimikrav ska jag ställa: låt det gå åtminstone tre månader innan du byter ut lättsam träning mot en intensivare. Det där om tre månader har du kanske hört förut. De tre första månaderna med en ny träningsrutin brukar sägas vara de mest kritiska. Mer sällan brukar det förklaras varför just dessa tre månader. Såhär är det: tre månader utgör en årstid, utgör en liten säsong i sej. Att ta sina träningsrutiner genom våren och sen in i sommaren med alla dess nya förutsättningar – sol och bad och mjukglass – är en särskild utmaning. Detsamma gäller den som roat sej med joggingrundor under sommaren men plötsligt ska försöka göra fortsatt plats för jogging mitt i höst, jobb och slit. För att inte tala om att ta en höstsatsning in i vintern – alla träningssatsningars stora, tunga utmaning. Ta åtminstone dina lugna träningspass från en årstid in i en annan och låt dem göra sej hemmastadda där innan du byter ut dem mot nåt annat.

Låter tre månader som en lång tid? Det är det inte. Föreställ ditt liv tre månader bakåt i tiden. Vad gjorde du då? Inget särskilt mot för nu eller hur? Se, tre månader är inte lång tid. Tre månader är kort tid. Tre månader kan det väl vara värt att bygga upp en riktig fungerande träningsrutin? Ja, det kan det. Räkna fram tiden tre månader. Fram tills dess tränar du lugnt. Fram tills dess ställer du inga ytterligare krav på dej själv än det där att du ska komma ut. Lovar du mej det? Bra. Då lovar jag dej att tre månader utan prestationskrav kommer att vara en alldeles tillräckligt stor utmaning.

-

Nästa vecka:
Linnas träningsskola #54: Lilla NEJ-listan när du just satt igång

01 juni 2010, kl. 12:18

Linnas träningsskola #52: Kom-ihåg-lapp för dej som just satt igång

tandkräm

Rutinerna är viktigast. Och tre andra punkter för dej att tänka på när du är i färd att sätta igång att träna:

1. Rutinerna är viktigast.
Fokusera alla dina krafter på en enda sak: Se till att komma ut. Och kommer ut gör du om du om du fäster vikt vid rutinerna: fasta tidpunkter för dina pass, nåt slags matrutiner, ordning och reda. Rutinerna är viktigast. Ja, rutinerna är i nuläget det enda viktiga.

2. Prestationer är oviktiga.
På en otränad kropp gör i stort allt ont. Så ta det lugnt. Kom ihåg att det är inte i första hand smärta som kommer att göra dej i form. Det är genomförda träningspass. Att du gör det igen och igen. Att göra det igen och igen är vad den första inledande fasen handlar om. Inte smärta.

3. Du får ta i.
Du får naturligtvis ta i. Springa, hoppa, lyfta. Du ska inte släpa dej fram, tappa koncentrationen av pur understimulans. Du ska inte beta av stilla promenader i skogen med mobiltelefonen mot örat. Det är inte det jag menar med att ta det lugnt. Du ska inte tänka i prestationer – men du ska vara där.

4. De tre budorden.
Minns mina tre budord: inte träna skadad, inte träna sjuk, inte dieta. De flesta misstag kan man göra. Man gör sina misstag, man börjar om förhoppningsvis lite klokare. Men sätter du igång att träna med sjuk- och skadekänningar, eller på en plötslig hård diet riskerar du att ställa till med riktig, permanent skada. Gör det inte.

-

Nästa vecka:
Linnas träningsskola #53: Träna lugnt så länge du vill. men åtminstone i tre månader.

27 maj 2010, kl. 13:06

Linnas träningsskola #51: Nästan-träning? Knappast.

arktis

Att börja träna är tungt. Att börja träna är aldrig att nästan-träna. Oavsett hur lugnt du tar det.

-

Inga kilometer, inga varv, inga siffror, inga prestationskrav överhuvudtaget. Det är alltså så jag tycker att du ska starta upp din träningssatsning. Tycker du att det låter mesigt? Som nästan-träning? Det är det inte. Det här är träning alldeles på riktigt. Riktigare än såhär blir det inte. Faktum är att jobbigare än såhär blir det inte. Du befinner dej just nu i alla träningssatsningars allra jobbigaste fas. Jobbigare och svårare än vad det är såhär inledningsvis kommer det aldrig att bli igen. Oavsett om du följer mitt råd att ta det lugnt.

Det finns en myt om träning som säger att tyngst tränar proffsen. Så är det inte. Tyngst av allt tränar du som just givit dej ut. Att underhålla och bättra på form är inget mot för att bygga upp form. Till detta ska jag återkomma framöver. Tills dess får du bara lita på mej. Du håller just nu på med tunga, tunga saker. Du håller ju på att ställa om, böka om i ditt liv, göra plats för det här. Och det med en kropp som inte är van vid träning. Att börja röra på en kropp är en smärtsam process. Att börja träna brukar de första gångerna utlösa så många vitt skilda smärtor att du inte kommer veta vad som är vad. Nåt med lungorna? Hjärtat? Ont i axlarna också. Och fötterna. Herrejävlar vad ont det gör. Gissar jag att du kommer att tänka både en och två gånger. Så tillåt dej att ta det lugnt.

Så, vad du än gör: avfärda inte en lugn inledning som nästan-träning. Avfärda inget av det enkla, till synes halvhjärtade, avbrutna, stökiga du lyckas åstadkomma i nuläget som ”nästan”. Det finns ett skäl till att så få av dem som beger sej ut också fortsätter att göra det: för att det är värst i början. Jag vill att du tröstar dej med det. Jag vill att du påminner dej om det det, igen och igen. Du vadar just nu i iskallt vatten. Du inbillar dej inte. Du är inte särskilt svag. Det är verkligen värst i början. Ta det lugnt. Gör det för ont? Ta det lugnare. Och bär ditt huvud lika högt för det. Gå inte hem och tänk att du ”nästan” tränat. Gå hem, sträck upp nävarna i luften och tänk: du gjorde det! Ja du gjorde det, igen.

-

Imorgon:
Linnas träningsskola #52: Kom-ihåg-lapp för dej som just satt igång

26 maj 2010, kl. 13:10

Personligt

Föräldraskap bloggar Follow Linna Johansson Personligt