Prenumerera gärna på min RSS-feed!Det blev inte den där andra, enklare förlossningen. Den blev ungefär som den förra: snyftig, jobbig, jävlig, och gissar jag, helt ordinär.
-
Jag orkade inte, hade ingen lust. Min barnmorska – ”Dana” eller ”Dina”, iranska, perfekt målade läppar – var schysst, hon lät mej vara. Jag satt i en fåtölj i timmar. Jag somnade i nåt badkar. Resten är dimmigt: jag fann mej aldrig riktigt tillrätta på britsen, Pietro fick i uppdrag att hålla fast mej, jag försökte skaka honom av mej, nån stjälpte i mej saft. Efter fyra-fem fullständigt oprofessionella krystvärkar var det över.
-
Finner förlossningar fullständigt överflödiga. Inte häftiga, inte fantastiska, bara smärtsamma, så smärtsamma att jag först varit tvungen att smälta att jag faktiskt överlevt innan jag velat ha mitt barn i famnen.
-
Satt på britsen i nära nog en timme. Grät stilla. Mitt hår var osannolikt tovigt, fördelat i feta, våta korvar, som dreadlocks. Trots dubbla lager filtar frös jag så att jag skakade. Kylan och de stickiga filtarna kastade mej för några sekunder tillbaka till en tågluff och gränskontrollen nånstans mellan två östländer – Slovenien, Slovakien, Ungern kanske? – mörker, hundar i spända koppel, främmande språk.
-
Just som jag var på väg att samla ihop mej kom en annan barnmorska in för att städa upp. Uppdragna axlar, ihopsnörpt mun – jag anade den indignerade frågan flera minuter innan hon slutligen fick den ur sej: ”Nu måste jag få fråga … – varför vill du inte amma …!” Jag tog ett djupt andetag, grät inombords över att jag i det här trasiga tillståndet skulle vara tvungen att debattera. Då hör jag Pietro från sitt hörn – jag hade glömt bort honom, babyn – säga åt henne att lämna oss ifred. Nåt i den scenen, hur hon linkar ut, Pietro med knytet i sin famn och en blick – mild, skör och mycket vuxen på en och samma gång – får mej att inse att det är över, nu är det faktiskt över.
Etiketter: badkar, förlossning, gråta, gravid, graviditet, krystvärk, smärtsam
Detta inlägg postades
07 juli 2009, kl. 11:15.
» Läs kommentarer | » Skriv kommentar | » Trackback | » RSS 2.0
Det lyckligaste ögonblicket i ens liv sägs det – och så ville hon bara ta i från dig det genom att vara konfrontativ och jobbig?
Usch, vilka människor det finns. Hoppas du har annat att tänka på nu.
Skulle vilja uppleva en sån där förlossning som vissa har, närmast religiöst pratar dom om urkraft och kvinnokraft. Såg verkligen fram emot det men som för dig var min förlossning bara, ja, smärta. Och sen ett barn.
Först och främst GRATTIS förstås!! Det lät så segt där i slutet av graviditeten, skönt att allt är klart och att det gick bra. Känner igen den där tröttheten från min förlossning (ett tag hoppades jag att de skulle glömma att jag var där..). Men vilken helt bisarr människa som inte kunde hålla tillbaka den där frågan i ett sånt läge! Som om du skulle vara skyldig var och en på jorden (eller alla som jobbar inom vården..?) att övertyga just dem personligen om att du har rätt att välja det som passar dig och din familj bäst. Skönt att du inte var ensam på rummet. Grattis igen, och lycka till med namngivandet!
Gud vilken raggata! Det har väl inte hon med att göra ifall du ska amma eller inte!!
Grattis till bebben i varje fall
Nar jeg leser blir jeg veldig glad for at jeg har valgt snitt for mitt andre barn. Synes det er veldig oppfriskende med en arlig berettelse, til forskjell fra alle ideologiske urmodre som beskriver sine fodsler som religiose opplevelser. Gratulerer med det nye barnet, og med at du er ferdig! Du er min helt.
Det är obegripligt att man ska behöva utstå den typen av frågor – i största allmänhet och i den specifika situationen. Som om man var skyldig att förklara sig.
Personligen tyckte jag både att graviditeten och förlossningen (förvisso ett snitt) var grymt överskattade. Allt detta tal, på gränsen till masspsykos, om hur fantastiskt, starkt och häftigt det skulle vara och bli. Jag fick inte en ny personlighet utan var mitt vanliga cyniska jag. Inte fick jag gröt i huvudet heller. Än mindre förvandlades jag till någon läcker amazonkvinna. Ja, ja, det är tur att det blir roligare sedan.