Prenumerera gärna på min RSS-feed!Uppe i tid. Toddan hann till och med stå i en eller två fundersamma minuter och välja ut det rätta gröna äpplet i snabbköpet i tunnelbaneuppgången på väg till skolan.
-
Hur kommer det sej att först när man på rätt sida om saker och ting noterar man dem som är på fel sida? Brukade bara se föräldrarna som anmält sej som klassförälder, föräldrarna som frågade om skolans beredskap inför ”pandemin”, föräldrarna som studerar veckoschemat ingående och omedelbart fyller i de viktiga punkterna i filofaxen. Först nu ser jag dem, ungar som i kapprummet förbryllat konstaterar att inget matsäck packats inför turen till brandkåren, hela syskonskaror i rena sommarkläderna (för tunna byxor, inga mössor, inga vantar), pappa och son som under svår stress (ängsliga blickar, händerna fulla av papper och kladd) hugger i sej varsin Big Mac till frukost i en skuggig vrå av skolgården.
-
Det är som en liten tävling, det här.
Etiketter: barn, Big Mac, filofax, frukost, matsäck, ordning, pandemi, skola, skolgård, sommarkläder, stress, svininfluensa, tunnelbana, utflykt, veckoschema
Detta inlägg postades
20 oktober 2009, kl. 11:14.
» Läs kommentarer | » Skriv kommentar | » Trackback | » RSS 2.0
Alltså. Detta är den största utmaningen just nu. Att inte låta min morgontrötthet och därtill hörande sistaminutenankomster gå ut över mina barn. Att de inte ska behöva komma försent till samlingen och bli uttittade av alla. Men jesus vad mycket vantar, mössor, halsdukar, vällingflaskor, ifyllda lappar och annat det blivit helt plötsligt! Två barn och dagis/skola att anpassa sig till är en kombination som det kommer ta mig år att bemästra.