Linna Johansson

Har haft den blötaste, bästa kvällen på mycket mycket länge. Det var så skönt, så oerhört tillfredsställande. Jag brukar aldrig pricka in mina fyllor, kvällar utan utsikter har jag supit mej redlös, krupit hem, glott på mej själv i hisspegeln, varför, varför, o varför, medan kvällar med alla de rätta, alla de önskvärda omständigheterna (sommar, bästisar, massor med pengar på fickan) har berusningen bara glidit mej ur händerna, druckit och nyktrat till i samma hastighet …

Men nu … för att vi är så trötta antar jag, så många barn överallt, och därmed så mycket enklare att bara sköljas bort, bort av en strid ström drinkar – en ljuvlig daiquiri på rabarber och gurka, limebitar och isbitar, underbara färger: en jättelik i bjärt rosa kallad ”Gilbert Grape”, en bubblig chockgul med samma artificiella och karamelliga banansmak som den där bedövningssalvan man fick hos tandläkaren som barn.

Samtalsämnen: barn – man överlever, det verkar så och det kanske inte är så mycket mer med det, vänner och fiender – mest om fiender naturligtvis, teve, humorteve – varför är det så hemskt?, Stureplan – jag har den här mycket senkomna fascinationen för Stureplan och alla män och kvinnor som rör sej där …

-

En plötslig idé: jag skulle fira min sista omoraliska helg, min sista helg med fett och kött, med utrotningshotade djur, min sista helg som tjock och likgiltig inför både min och planetens välbefinnande. Jag beställde in kanin. Det var gott, det var vitt, lite sött kanske? Sen fladdrade ulliga, löjliga vykortsliknande motiv upp framför mej, på kaniner, små kaninungar och mellan dessa två lägen hoppade jag tills jag knappt visste ut eller in, tog en tugga, sköt tallriken ifrån mej, tog den tillbaka, snurrade på den, petade tills det såg ut som om en hund eller ett barn varit i farten och nån i personalen bara lyfte bort den.

Blev verkligen rejält packad. Slet i toalettdörren i smärtsamt många sekunder innan det gick upp för mej att nån faktiskt var därinne, spillde ut ett glas vin …

-

Men blir knappt bakfull längre. Sov länge, tungt, sen lätt, massor av drömmar, när fan drömde jag senast? En hamnstad nånstans, Gloucester kanske, en bakgata, måsar som rotade i soporna men folktomt, jag letade efter nåt, en termometer … vet nån här var jag kan få tag på en termometer?

Etiketter: äta, bakfull, banan, banansmak, berusad, daiquiri, drink, drinkar, dröm, drömma, full, Gilbert Grape, Gloucester, gurka, hamnstad, Jenny, kanin, kött, lime, packad, rabarber, Roxy, Snotty, Stureplan

Detta inlägg postades 31 oktober 2009, kl. 23:34.
» Läs kommentarer | » Skriv kommentar | » Trackback | » RSS 2.0