Prenumerera gärna på min RSS-feed!
Skador? Ska vi prata skador redan? Ja det ska vi.
-
En vanlig missuppfattning är den om att skador händer sen. Inte nu. Utan sen. För skador, det är väl brutna ben, stukade fötter? Ja. Men. Är du inte utförsåkare börjar det sällan så. Det börjar med en liten skada som blir en stor. Och småskador kan mycket väl dyka upp direkt. Här, låt mej ta hand om fyra vanliga myter och missuppfattningar åt dej som behöver lära dej mer om saken:
1. En skada gör ont.
Nej. Det behöver inte göra ont, det behöver bara kännas. Det kan vara ett tryck. Det kan vara en punkt ovanför knäskålen. Som inte gör ont. Som bara känns. Står du och småhoppar för att känna efter hur mycket det känns – du kan sluta med det. Det är nåt. Och det kommer att fortsätta vara nåt sålänge du står där och hoppar.
2. Det kan inte gälla mej, inte redan – det här är mitt andra träningspass.
Jo, det gäller dej, i synnerhet dej. Är du träningsovan belastar du troligtvis kroppen fel och innan du lärt dej att belasta den rätt kommer alla möjliga och omöjliga kroppsdelar ta smällen.
3. Men det försvinner när jag tränar!
Nej det gör det inte. Knät lider fortfarande – du bara känner det inte. Klassikern benhinneinflammation uppstår till exempel ofta på det här viset. En ihålig känsla längs smalbenet som halvvägs in i löparspåret bara försvinner i tomma intet. Poff! Borta! Nej. Stopp! Blodcirkulation och endorfiner knockar tillfälligt det mesta, också skador.
4. Men om jag använder knäskydd och så har jag hört att det ska hjälpa att hålla sej varm …
Nej, nej, nej. Skydd och bedövande preparat är för dem på andra sidan en skada, för dem med en riktig, uppslagen, bekräftad skada. Du ska inte ägna dej åt rehabilitering. Du ska se till att överhuvudtaget inte hamna där.
-
Så hur hantera skadeont? Låt mej sammanfatta budord ett såhär: Gå hem. Träningsvärk? Gå hem. Det där med att träna på träningsvärk är en onödigt avancerad sak, gör det inte. Underliga stick i vristen? Gå hem. Du ska inte belasta en kroppsdel som försöker säga dej nåt. Du ska aldrig göra det. Särskilt rygg och knän tillhör människans utsatta, mindre fulländade punkter, skulle man kunna säga. Dessa dina utsatta, ömtåliga kroppsdelar ska du behandla som tillhörde de ett nyfött barn. Inte som om de tillhörde en elitidrottare. Idrottsstjärnor sitter med sina ispåsar och hårt lindade knän för att de måste prestera där och då, för att hela deras tillvaro hänger på det. Sträckte sej deras karriärer över femtio år skulle de också ta sina sju och tio dagar. Så: Gå hem. Vila. Vila – inte massage, inte bad, värme eller tigerbalsam – är ditt bästa motmedel mot skador. Vila läker ut småskadorna innan de blir stora. Vila stjälper inga storslagna träningsupplägg, men att låta bli att vila kan mycket väl komma att göra det.
-
Nästa vecka:
Linnas träningsskola #12: Budord två
Etiketter: bad, benhinneinflammation, budord, form, känna, knä, knän, knäskydd, kondition, krop, kropp, motion, ont, redan, rygg, skada, skador, smalben, smärta, tigerbalsam, träna, träning, träningsskola, träningstisdag, värme, vila
Detta inlägg postades
03 februari 2010, kl. 12:14.
» Läs kommentarer | » Skriv kommentar | » Trackback | » RSS 2.0
Så hur ska man göra om det gör ont varje gång då? Jag älskar att jogga, men fick ont direkt. Typ ”inuti” smalbenen, i själva benet. Kanske skulle funka bättre nu när jag har specialinlägg för mina hälar, men ändå, kanske inte… Deppigt isånafall.
”Står du och småhoppar för att känna efter hur mycket det känns – du kan sluta med det.”
He. Känns bekant.
Jag började träna igen (eller, fortsatte att träna kanske man ska säga nu efter att ha läst din skola) i måndags. Upp kl 6.30, spinning innan jobbet. Och ajajajaj när jag vaknade på tisdagen. Ont i nacken som satan. Jag hoppas på att det är bättre imorgon när jag hade planerat att träna igen. Annars får jag väl helt enkelt vänta till nästa måndag och försöka igen då.
Dt går inte fort det här med att få in träningen som ett naturligt inslag i sitt liv, men det verkar inte vara medningen att det ska göra det heller.
Tycker det du skriver om träning är lärorikt och peppande. Men för min del tycker jag att det är viktigt att inte vara för snäll/ träna för snällt – då kommer jag liksom ytterst sällan iväg. Träningsvärk? Lite ont i axlarna? Lite snuva? Trött? Något av det där, eller liknande, finns ju nästan jämt. (Det är inte skador) Måste hitta sätt att tvinga iväg mig – och det känns ju bra efteråt ändå. Tvingar jag mig ibland blir det mer lustfyllt nästa gång. Men du kanske kommer till det – motivationen att pressa sig när det behövs?
ling0n: så ska du inte ha det. har du aldrig kollat upp det? ont direkt eller ont efter ett par veckor? om det är det senare kan det mycket väl vara den gamla jobbiga behinneinflammationen som ställer till det.
sandra: ja, gud, den har man gjort en del i sina dagar.
Ida: att starta upp en träningsrutin tar en hel del tid. det är aldrig så bökigt som i början. men jag lovar att det är värt det. var noggrann i början och sen kommer delarna sitta så mycket bättre och kanske, kanske har du en livslång vana sen.
kicki: jag är en stark anhängare av att börja snällt. börjar man bara snällt kan man gör vad man vill sen. men jag har aldrig sett nån i hela mitt liv som hårdstartat – och fortsatt. den här delen riktar sej fortfarande till de på väg ut för första gången eller för första gången på mycket länge. längre fram kommer tips och råd till dej som redan befinner dej mitt uppe i nåt. (jag tränar själv rejält hårt, mest av tidsbristsskäl, dock aldrig med snuvor, känningar i knän och dylikt. jag tror helt enkelt inte på det. trött däremot är nåt helt annat, då skulle jag snarast rekommendera just träning.)
Ja, jag tror det är benhinneskiten trots allt. Och enligt wikipedia så är det tusen saker man måste förbereda och greja med innan man ens får komma igång med själva joggandet. Blä.
Jag älskar att träna! Spinna, simma, springa, gå, dansa. Endorfinkickar. Men noll prestige. Jag älskar att vila/slappa också! Och att äta en massa god mat. Allt det där hänger ju ihop – träna, äta, vila. Din träningsskola är så bra, Linna, jag har redan fått in tänket att träning är något jag håller på med, inte tillfälligt, avbrotten är tillfälliga, inte tränandet. Ser fram emot kommande budord!
ling0n: benhinnorna står för bortåt hälften av alla benrelaterade smärtor kopplat till träning läste jag nånstans så du kan trösta dej med att du inte är ensam. har själv åkt på det ett antal gånger, och vila är det enda som bitit. men det finns många idrottsformer som inte frestar på så hårt också, så tänk inte på dej själv som fullständigt idrottsinvalid. dock kanske du är en av dem som bara vill springa, och då är det ju en annan femma.
Johanna: tack! vad glad jag blir! kommande budord går i samma stil och helt enligt din filosofi också vad det låter!
Vad finns det att säga, annat än att jag håller med till 100%. Pajade en menisk i januari FÖRRA året och håller fortfarande på och återhämtar mig. Gå ut lugnt, öka mängden försiktigt. Rivstarter i träningen ger bara problem.
Du är bäst Linna! Tack för ett mycket bra initiativ med träningsskola (och ja, jag är otränad och försöker komma igång men känner av mina benhinnor för tillfället..).
Håller inte med. När man börjar träna gör det mesta ont. Man ska inte vila bort allt. Ibland räcker det med att variera träningen. Gör det ont med knäböj? Gör utfall. Gör det ont med utfall? Gör benspark.
Vila är viktigt. Men viss värk är helt okej och inte tecken på något övertränat.
Peter: ja, gud, fy fasen vad illa det kan gå. Har en vän som förstörde sina knän – för gott – bara över en sommar. Knän är ruskigt känsliga saker, är en insikt man tyvärr förr eller senare kommer över.
Sus: tack! (& ta det lugnt med benhinnorna!)
Ivar: Det här är en träningsskola med betoning på skola och idén med den är att sakta men säkert lägga till begreppen. Jag kommer till förtjänsterna med variation. Men det är inte där jag vill börja. Det finns redan massor av träningsbloggar därute som rabblar alltihop direkt för den som vill ha det presenterat så – i den här bloggen vill jag göra ett försök att göra det annorlunda.
Ifall du utger dig för att pata om skador och har tonen ”såhär ligger det till” så borde du kanske ha lite mer på fötterna än budskapet ”vila vila vila”. Det du lär ut här är vad medicinvetenskapen alltme övergivit, dvs. att du ska vila bort allt. Förr kom man till läkaren med en skada och blev alltid ordinerad ”smärtstillande och vila en månad”. Idag vet man bättre tack vare all forskning som gjorts på området. Därför är det lite märkligt att du tar steget tillbaka några decennier och vill få folk att ligga still när de egentligen borde se lite mer allsidigt på sina kroppar. För visst, det är inte bra att stånga sig mot benhinneinflammationen genom att löpa. Men varför inte testa att simma? Eller roddmaskin? Eller spinning? Eller nåt annat kul!
Lite deppigt inlägg du skrev bara. Och inte så underbyggt.
GÅ HEM!
Ja GÅ hem. Cykla till jobbet. Där har du rätt, vardagsmotion är bra. Men stanna på gymmet om du väl är där. Gör nåt annat istället för det som gör ont.
Man får acceptera vissa smärtor om man vill vara hälsosam. Tyvärr är det så. Det finns inga genvägar. Däremot ska man inte pusha sig själv till dödens brant. Det behöver bara de som tränar för elitnivå göra. Men att uppmana folk att sluta så fort nåt gör ont är ungefär som att uppmana studenter att sluta plugga så fort nåt är tråkigt.
Ifall du utger dig för att prata om skador och har tonen ”såhär ligger det till” så borde du kanske ha lite mer på fötterna än budskapet ”vila vila vila”. Det du lär ut här är vad medicinvetenskapen alltmer har övergivit, dvs. att den som har ont ska vila bort det. Förr kom folk till läkaren med en skada och blev somregel ordinerade ”smärtstillande och vila en månad”. Idag vet man bättre tack vare all forskning som gjorts på området. Därför är det lite märkligt att du tar steget tillbaka några decennier och vill få folk att ligga still när de egentligen borde se lite mer allsidigt på sina kroppar. För visst, det är inte bra att stånga sig mot benhinneinflammationen genom att löpa. Men varför inte testa att simma? Eller roddmaskin? Eller spinning? Eller nåt annat kul!
Ha roligt och var inte rädda för lite smärta! Den går över!
Ivar: Läste du överhuvudtaget mitt svar på din första kommentar? Det tycks inte som så så jag får upprepa mej: det här är en träningsskola. Den vill introducera träna, introducera grunderna i träna varav vila är en. Det är d ä r den befinner sej just nu. Den har inte som ambition att vara ett uppslagsverk för den träningsvane. Sitter du på ett batteri av tänkbara träningsformer och med full insikt i samtliga kroppsdelar och dess funktioner är träningsskolan, i nuläget, inget för dej.
Och sluta tramsa om vad ”medicinvetenskapen” säger. Träna handlar om kropp – o c h huvud. Och de allra flesta huvuden föredrar en sak i taget, inte alltihop på en gång.
Aaaargh…önskar jag läst din träningsskola innan jag satte igång att KÖRA HÅRT. Nu sitter jag här med mina pissiga knän och surar. Jag pajade knäna på EN vecka, 3*5 km och sen inte ett steg längre. Har fått injektioner och piller och börjar sakta återhämta mig. Du kan tro att jag kommer att ta det lugnt när jag får börja promenera om en vecka. Fast träningstarmen skriker efter motion så vågar jag inte göra något ännu, vill aldrig ha så här ont igen. Aldrig någonsin…