Några exempel på vad som uppenbarligen var tvunget att sägas i intervjuer med mej:
1. Jag var ung
2. Jag var kaxig
3. Eller arg
4. Jag var liten och hade åsikter. I detta låg tydligen en kittlande paradox.
5. Men – jag var inte var ”fullt så sträng som man hade kunnat tro”. (I de läsarmejl och -kommentarer jag mottog under min tid på Expressen var det populärt att hävda att jag var just ”sträng”, led brist på humor, hade jag nånsin haft kul? och så vidare. Detta var uppenbarligen funderingar som delades av de manliga journalister jag mötte – mer sällan de kvinnliga.)
Etiketter: arg, brist på humor, kaxig, manliga journalister, Margret Atladottir, sträng