Prenumerera gärna på min RSS-feed!
Inte heller upplyftande: RFSU:s pågående kampanj mot mödradödligheten.
-
Imorgon är det den internationella kvinnodagen. I samband med detta avslutar RFSU sin månadslånga kampanj Unite for Women. Det handlar om illegala aborter och dålig eller ingen mödravård som kostar en kvinna i minuten runt om i världen livet. Jag blev tillfrågad att delta och tackade ja men fick på grund av en alltför snäv deadline sen ändå tacka nej. Det är jag glad för nu.
-
För att det här inte är en kampanj jag alls kan stå bakom. För att det här är en kampanj som gör mej bedrövad.
Varför? För att det här är en kampanj som kommit att handla allt mindre om abortlagstiftning och allt mer om svenska kvinnor. Och framförallt: svenska kvinnor och hur bra vi har det. Ja det är med ett mycket märkligt fokus på svenska kvinnor och tacksamhet som RFSU vill föra kampen mot mödradödligheten. I den stora Unite for Women-bloggen trängs kändisar och halvkändisar med förlossningshistorier och tårar av tacksamhet över att ha tagit sej igenom detta i ett stycke. ”Jag är tacksam över att ha fått föda mina barn i ett land där resurser finns för att bemöta det oförutsägbara”, skriver författaren Mari Jungstedt. ”Jag är så djupt tacksam över att leva i ett land där man tar livet på allvar”, fortsätter Annika Jankell. Och marschen imorgon har visat sej vara inte en marsch vilken som helst utan – såklart – mer specifikt en barnvagnsmarsch: ”Gå i bredd för en god sak!”, uppmanar RFSU på hemsidan. ”Du som fått barn i Sverige har fått mödravård. Du har kunnat skaffa barn när du vill, rätten till abort är med i lagen. Din barnvagn kan ses som en symbol för dessa rättigheter.”
Det är inte en slump naturligtvis. Detta är vad RFSU varit ute efter hela tiden. Inser jag nu när jag tänker på hur det inledande mejlet till mej om hur bra vi har det i Sverige, såg ut.
Kan ni föreställa er en motsvarande kampanj i andra livsviktiga frågor? Uppmärksamma barn i hungersnöd genom bilder på svenska barn som får lov att äta sej mätta? Uppmärksamma rasism och segregation utanför Sveriges gränser genom bilder på Mohammed från Malmö och Agnieszka från Haninge som trots sina ursprung får tillgång till sjukvård i detta vårt fantastiska land? Nej, otänkbart. Men på detta fattiga, futtiga vis vill alltså RFSU bedriva kvinnokamp.
RFSU hävdar till och med att de i och med detta gör uppror. Uppror? Uppror är för mej att riva upp en ordning, skapa lite oordning. Uppror är att resa sej ur gamla föreställningar som att varje kvinna som går genom sitt liv med rösträtt, utan erfarenhet av våld och våldtäkter, illegala aborter och vådliga förlossningar ska vara tacksam. Uppror i det här fallet skulle till exempel kunna vara att nångång våga hävda att mödravård är givet. Lika givet som all annan vård. Inte ständigt det minst givna. Inte det vi kvinnor ska påminna oss själva om att vi i en annan tid, på annan plats, hade fått klara oss utan. Vi blir aldrig tillsagda att vara hemskt tacksamma över rätten till tandvård eller cancervård. Men obstetrik och gynekologi – de enda medicinska fält som är exklusivt kvinnliga – där står ord som tacksamhet och hur bra vi har det, som spön i backen. Varför? Och är det att bedriva kvinnokamp? Jag tycker inte det. Tacksam över att vara en kvinna boendes i detta land var vad arga svenska män brukade skriva till mej att jag borde vara varje gång jag skrev i Expressen om nåt inhemskt om det så var om dödligt våld. Jag är verkligen väldigt, väldigt trött på tacksam.
-
Till detta vill jag naturligtvis lägga att jag inte ens tycker att svensk mödravård är den förstklassiga apparat den omtalas som. Bland mina mest kränkande upplevelser har jag gjort inom svensk mödravård. Jag har aldrig blivit så misstänkliggjord och överkörd som just här. Det betyder inte att jag inte är glad och tacksam över att ha kommit ut därifrån levande. Men tacksamhet är en privat erfarenhet. Det är en sak mellan jag och mej. Mellan mej och min familj. Det är inte mitt bränsle i politiska debatter. Där tror jag på att flytta fram positionerna. För alla kvinnor. Flytta fram här. Flytta fram där. Inte lägga ribban vid en svensk, fortfarande lågprioriterad, mödravård fylld av brister och skadliga men alltjämt friskt florerande idéer om Modern och Naturen – men en mödravård där man i alla fall överlever.
Etiketter: Annika Jankell, baby, barn, bebis, feminism, förlossning, gynekologi, kropp, mamma, mari Jungstedt, misshandel, mödradödlighet, mödravård, obstetrik, RFSU, svensk, Sverige, tacksam, tacksamhet, Unite for women, våld, våldtält
Detta inlägg postades
07 mars 2010, kl. 12:48.
» Läs kommentarer | » Skriv kommentar | » Trackback | » RSS 2.0
Fy fan vad huvet på spiken. Tack.
Jag fick ett exempel igår på hur långt vi har kommit i Sverige när det gäller dagen-efter-piller. Närliggande och också det deprimerande.
Personligen gillar jag inte p-piller och alla de bieffekter jag fick känna av under de år som jag körde med dem. Föredrar kondom och när det går åt skogen är jag väldigt glad att man kan fixa till det i efterhand och slippa chansa.
Tycker att alla tjejer borde få känna sig just vuxna och ansvarsfulla när de går till Apoteket och frågar efter pillret (för man måste fråga, de finns inte på hyllan direkt). Men man är hora förstås. ”Har du använt det förut?” Ja – ännu mer hora. Så tröttsamt.
Det är typ 10 år sen jag fick uppleva det för första gången och inget har hänt! Förstår faktiskt inte alls varför det ser ut så?
Läser man sen information är det mest en stor portion moral och propaganda för p-piller…
Fan vad du är bra, Linna.
(budskapet aside, vem är analfabeten som skrivit texten i annonsen? ”rätten till abort är med i lagen” – eh jo, i sverige har vi ju bara en lag, THE LAW, inte tusentals olika författningar. ”rätten till abort är lagstadgad” heter det väl ändå. ”utomlands är det här inga självklarheter” – vi knycklar ihop världens alla stater minus sverige till en enda sörja, ”utomlands” händer allt möjligt hemskt, i sverige är allt så bra och vi är bäst i världen etc. jag spyr.)
Bra skrivet om tacksamhet och politisk kamp. Jag hängde dock upp mig på en annan sak i RFSUs annonstext:
”Du har kunnat skaffa barn när du vill, rätten till abort finns med i lagen. Din barnvagn kan ses som en symbol för dessa rättigheter.”
Frågan som infinner sig är dock: Hur i hela friden kan en barnvagn ses som en symbol för rätten till abort? Anyone?
Instämmer absolut! För sjutton är gyn&obstr lika stor rätt som annan sjukvård, ska män vara extremt tacksamma för att hälso-och sjukvård även omfattar prostatan, eller?
Instämmer, och vill tillägga att inom mödravården finns allt möjligt ljusskyggt flum som aldrig skulle få plats inom annan sjukvård. Rena påhitt och personliga åsikter från barnmorskor. En konstig föreställning om att smärtlindring vid förlossning är dåligt (då främst epidural – så är det inte alls i t ex USA och England), och att barnet i princip dör eller i varje fall blir svårt allergiskt om det inte ammas.
word, linna! stör mig också på kampanjen. som fan. och varför kallar de sig mammaambassadörer? jag är ledsen, men det låter så larvigt.
Tanja: Ja gud, preventivmedelsrådgvningen och det här landet, ett sorgligt kapitel det med. Har (nästan) helt förträngt allt det jag hört om dylikt i kontakt med vården, för allt har varit så ytterligt dumt, förlegat och rent elakt i sitt uppenbara ointresse för allt utom det där med att förhindra oönskade graviditeter.
Josef: nej, sådär uppenbar är väl inte kopplingen mer än att det rör sej om saker som rör livmödrar typ.
Nilla: nej, precis män behöver aldrig vara tacksamma på det viset, tycks det.
eh, de skulle ha en kampanj om abort… men det blev ett hyllande av mammighet i sverige? Fail rfsu, fail!
linus: ja, mycket känns olyckligt med den här kampanjen. som om en mycket slarvig reklamare varit i farten eller så.
Annika: ja, ungefär så känner jag med. lite synd. jag brukar vanligtvis gilla dem.
Håller helt med om att RFSU misslyckats i detta fall. Var själv på väg att gå med i marschen men kände att det det blev alldeles för mycket ”självgod medelklass innersstadskletigt” för min smak. Kunde riktigt se alla mammor (ja, för jag antar att mammorna var i majoritet liksom vid de flesta dylika evenemang) med sina pimpade barnvagnar och välmående bebisar stå där och trampa i dyra designkängor. Och detta med att dela ut rosa regnskydd till barnvagnar. Please, vad är detta? Måste allt som har med kvinnor/barn o göra vara rosa, typ rosa bandet… Nej RFSU, bättre kan ni!