Brukade ta ett par steg, i nåt löparspår, bara för att genast skjuta på det, till efter vintern, och sen genom halva våren. Men förvånar mej själv nu med beslutsamhet som … inte är lik mej. Så många barn, så lång vinter, så mycket, så mycket och så uppenbart nu eller aldrig, jag orkar inte vara jävla trött jämt, jag tänker inte vara det, tänker greppa alla möjligheter som finns i denna världen.

-

Nya tag i dag: plockade ut en kvartalsdos Symbicort, bytte ut min älskade, älskade Start Naturell mot Axas müsli på dinkel. Den såg ruskigt tråkig ut och det måste vara en bra sak.