Äta, rusa, packa, skor, vantar. Ut, ut. Fingra med försiktiga fingertoppar bland all bråte i fickorna – nummerlappar, post it-lappar, tjugolappar – i jakt på nån biljettremsa. Hoppas på rätt tunnelbana, hoppas på ”spöktåget” som Toddan kallar de äldre vagnarna på röda linjen för att de rycker och skramlar och utifrån tycks nedsläckta och utan förare, och för att mitt framgooglade ”C6H” inte var det namn han hade hoppats på. Har börjat gilla morgnarna, för att de liksom forsar fram av sej själva.