






Vi fördelade julfirandet på två förorter, en i norr, en i söder. I den södra dukade mina föräldrar upp utöver den vanliga julmaten alla våra specifika önskemål: lasagne (Björne), tre sorters lax (Tompa), hummer (jag). Vi spelade plump och sen invigde jag och Pietro, Tompa och Björne Toddans Disney-Monopol till halvfem på morgonen – och med Monopol var allt sej likt, smärtan i att trixa sej ytterligare ett varv runt bara för att omedelbart kliva på den där rutan där man måste böta bort hela avlöningen, det underliga i att man hela tiden hamnar på samma gator (i det här fallet ”Djungelboken” och ”Lilo & Stitch”). Tompa vann allt, allt sej likt där också.
Och i den norra sprang vi runt ett pyttelitet pingisbord i ett pojkrum, åt en röd prinsesstårta, tittade på På spåret – Pietros (italienske) far upprördes över hur lite deltagarna kunde om Palermo … (”Sirocco!” ”Sirocco!”)
-
I ett juligt fönster (hyacinter och små porslinstomtar) medan Buster vandrade från famn till famn satt jag och Pietro ner och andades ut, inte mycket men lite.
-
Och sen blev jag, för första gången sen Buster föddes, sjuk.