Prenumerera gärna på min RSS-feed!

Inlägg märkta ‘sammanfattning’

Linnas träningsskola #46: Vad du behöver – en sammanfattning

kort

Enbart de rätta korten vinner i slutändan ingen pokervinst. Men de är en bra början.

-

Dags att sammanfatta. Dags att samla ihop det du behöver för att kunna träna. Tänk på följande som dina hjlpmedel, din egen verktygslåda. Eller tänk på följande som dina egna spelkort. En idé, en riktig träningsutrustning, en riktig träningsrutin – det här är de bästa, högsta korten du kan få. Enbart höga kort ger i slutändan ingen pokervinst vet den som mött riktiga pokerspelare. Men de är en bra start. De rätta korten är inte en förutsättning för att delta, men de gör det så mycket enklare, enklare att få vara med några varv innan nya svårigheter tilltar. Så vill jag att du betraktar nedanstående punkter. Samla ihop dina spelkort, samla ihop det du behöver. Så ses vi nästa gång för att börja prata om vad du ska göra med dem.

1. En bild. Eller åtminstone en idé.
Det är få saker, viktiga som oviktiga – utbildningar, familjebildning, resor, bostadsköp, klädköp, matinköp – vi tar oss an helt i avsaknad av idéer, eller åtminstone bilder. Det behöver inte var nåt som tvingar dej till ett alldeles särskilt sorts utövande. Men nåt som puttar dej i en viss riktning. Nåt som håller dej sällskap. En bild eller en idé är nåt att ta sej med ut, nåt levande.

2. En träningsutrustning.
Självklart för vissa. Inte för andra. Är du en av dem som tycker att det funkar lika bra med nåt billigt och formlöst? Det gör det inte. Riktiga kläder kastar dej omedelbart två månader in i din träning. Rätt kläder är praktiskt, skönt, gör dej snyggare. Rätt kläder tar ditt träna på allvar. Vad en vanlig träningsutrustning bör innehålla? Byxor, tröja, skor och om du pengar över: strumpor. Och så var det det där med sport-behå … Har du fortfarande inte hittat nån som passar? Gör din egen. Vad du däremot inte behöver: en massa redskap.

3. En rutin.
Viktigast av allt: dina träningsrutiner. Att inte helt ordna för sej med rutinerna är att göra det onödigt svårt för sej. Att hoppas på att det är lika delar rutin, lust och kanske lite tur som ska göra det är att hoppas på för mycket. Mitt förslag är helt enkelt: satsa på en riktig träningsrutin så får intresset och inspirationen komma och gå lite som de vill. Vad en träningsrutin bör innehålla? Tre saker: en tidpunkt, vissa matvanor samt ordning och reda. Lägg ned lite möda på att ställa i ordning din träningsrutin. Så har du i långa loppet också besparat dej själv mycket möda.

-

Nästa vecka:
Linnas träningsskola #47: Är du redo?

06 maj 2010, kl. 13:03

2009: en sammanfattning

Vad jobbigt det var, vad mycket det var. Den här sömnbristen … när jag ser tillbaka på det här året ser jag en infernalisk huvudvärk, ögon i kors, känslan av att kroppsdelar hamnat fel, känslan av att nånting, feber, illamående, hela tiden är på väg att bubbla upp … Finns det nåt djur som lider så som människan? Vetskapen om att det går att ha såhär ont, i det här landet, den här sena timmen i människans historia, har gjort mej skrämd. Jag har blivit känslig för lidande på teve, allt det här riktiga lidandet, sjukdomar, fattigdom. Det är inte mina barn som gjort mej blödigare. Det är allt det här ontet, tvånget att resa sej trots det, vetskapen att andra reser sej trots allt det där

Vad självupptaget det var. Jag som brukade vara så intresserad, för intresserad för mitt eget bästa, låter numera allt glida förbi: debatter och nyheter, biofilmer. Jag har inga filmer att rekommendera, inga topplistor, det här året rymmer blott jag, mej och mitt. Men under julen hittade jag en kvällstidning bland chokladaskarna och läste om alltihop, en viss otrohetsskandal, bränder, Avatar, sporthändelser, löjliga konflikter deltagarna emellan i olika dokuteveproduktioner. Så jag tror detta att vara helt försjunken i mej själv börjar släppa taget om mej.

Bättre: att det var så lugnt, trots allt. Det finns plågor och så finns det plågor. De fysiska är bättre. Jag fick mycket av dem, men nästan inget av allt det jag tidigare vadat i: alla felbeslut och frustrationerna som kommer av dem, fel människor, fel vänner, grälen och intrigerna, och de ständiga uppbrotten. Finns det nån som brutit upp så många gånger som jag? Förmodligen. Men vad jobbigt det är. Jag och Pietro som förr grälat så mycket. Men just det här, bära på barn, och ordna med allt med det, kunde vi samsas kring. Det måste vara storasyskonen i oss …

Också bra: Den här bloggen, den har varit kul att skriva. Jag och skriva är för det allra mesta en disharmonisk relation ska ni veta. Men jag älskar att blogga, jag älskade det långt innan jag ens hade möjligheten, när jag satt på Expressen och skrev för jämnan satt jag och suktade efter bloggformatet, vad användbart det är, åh allt man kan göra med det. Jag älskar att bli läst och speciellt såhär, direkt och med svar och tyck från er. Tack för uppmärksamheten. Jag hade ingen aning om hur länge jag skulle skriva den här bloggen när jag startade den i våras men nu kan jag inte föreställa mej att inte göra det.

28 december 2009, kl. 17:46

Personligt

Föräldraskap bloggar Follow Linna Johansson Personligt