Inlägg märkta ‘sömn’
Hej fredag. Jag är trött. Det i sej är väl ingen nyhet. Nyheten är att vi fördelat om bördorna lite. Pietro tar numera Buster alla nätter. Jag kliver in som den där pappan och tar över på morgonen och låter henne sova ut. Men eftersom jag inte vill vara den löjliga pappan som kliver in vid nio och gör stor affär av mina insatser gör jag det tidigt och varje morgon. Så jag är trött. Men inte på ett smärtsamt vis. Med upphackad sömn kan man kliva upp, få för sej att man mår rätt så bra, för att sen plötsligt få ett knivhugg och vilja spy. Med bara för lite sömn i kroppen sitter man och gäspar sej igenom dagarna men mår ganska bra ändå. Där är jag nu. Just nu ligger Buster bredvid mej och äter på resterna av en omgång Finns i sjön. Jag har just haft krafterna att åtgärda en pappershög som var på väg att växa till sej illavarslande stor och brådskande. Ja. Det är bra. Det är rätt så bra idag.
12 februari 2010, kl. 17:23
Etiketter: barn, bebis, nätter, sömn, timmar, trött
Postat i privat |
1. Så många ouppfostrade STORA människor det finns därute
Jag är inte nån jättebarnvän. Jag tycker inte att barn hör hemma precis överallt. Jag ser också att familjandet omgärdas av en viss kultur, ett helt motbjudande paket av språkbruk och konstlade röstnivåer, och till synes fula, onödiga ting, och allt annat som jag mycket väl kan förstå att man värjer sej emot och inte så gärna vill ha så mycket att göra med. Och jag tycker också att ungar stör, att det är rätt så osexigt att bli omringad en hel lerig dagisgrupp på tunnelbanan den enda lilla kvarten av stilla vila från skola, till arbete. Men det brukar jag hålla för mej själv för det är väl just det som är skillnaden mellan de ouppfostrade små och oss lite större? I år fick jag syn på nåt annat, på ett suckeri och avståndstagande så motbjudande, så perverst, så … ytterligt västerländskt i hela sin löjliga självupptagenhet och den här som det ibland ser ut, rena okunskapen om att människor faktiskt ser ut såhär, från början. Ja, 2009 var året då jag lärde mej hata alla jävlar som absolut skulle stöna ljudligt åt min skitlilla barnvagn som om de varit trettio/fyrtio/sjuttio år i hela sitt liv och inte en skrymmande skitunge de också en gång för inte särskilt länge sen.
2. Träning är verkligen så jävla bra
Det är bra att träna. Det är verkligen så jävla bra. Varför skulle jag tvunget glömma bort det ungefär den här tiden på året, alla de tidigare åren? Det ska jag aldrig göra igen. Jag ska aldrig pausa, aldrig flytta hem igen. Jag ska göra det här varje vecka, i resten av mitt liv. För träna ska man, det vet jag nu. Det visste jag väl förut också men inte såhär, inte på det här helt avgörande viset. För att jag aldrig tidigare varit i sånt svårt behov alla extra resurser. Det finns inte nånting som det inte biter på, allt blir alltid lite mera görbart sen, varje syssla, varje problem, varje pina. Det spelar tydligen heller ingen roll exakt hur nedbruten man är, hur sömnstörd man är, hur mörkt det är ute – tillbaka kommer man ändå hög och osänkbar i en eller två timmar. Det var sommaren och resterna av den som tog oss genom Busters första månader, sen var det bara SATS.
29 december 2009, kl. 16:23
Etiketter: barn, barnhat, barnvagn, bra, glömma, självupptagen, sömn, träna, trängsel, vuxna
Postat i privat |
Idag, vilket i sej är konstigt eftersom Buster var tillbaka i gammal god uppesittarform och jag sov sammantaget en timme eller möjligen två, men idag, just precis idag klev jag ut, ut ur dimman, ut ur babyland, och det vet jag för idag såg jag saker och ting som jag brukade se dem: hösten varken särskilt vacker eller nedslående, bara en höst bland andra, tunnelbanan en tunnelbana som jag åkt med i hela mitt liv och det var inget mer med det och idag orkade jag icke ens speja efter bokryggar och annat.
-
Var först på kontoret. Åt min dinkelmüsli, gick igenom den nya bibban lappar i Toddans ryggsäck (det är verkligen helvetiskt många lappar: hälsojournaler, Likabehandlingsplaner, telefon- och mejllistor …).
-
Kristina Hultman på morgonteve, programledaren rörande usel med queerterminologin (”idag ska vi prata om hur det är att älska det andra könet”), men var snäll och tycktes det, uppriktigt nyfiken (”hade du gått och smygtittat på tjejer?”).
11 november 2009, kl. 10:43
Etiketter: baby, dimma, dinkel, Kristina Hultman, morgon-tv, müsli, sömn, sova, trött, tunnelbana, Undersökningen
Postat i privat |
Bra helg. Bra dag, hittills. För att jag har sovit. Såklart. Allt handlar om det.
09 november 2009, kl. 11:54
Etiketter: barn, pigg, sömn, sova, trött
Postat i privat |
Det är en jävla pina det här med morgnar, särskilt morgnar som den här, då Buster legat hela natten i nåt slags Gubben i lådan-läge, lugn och fin tills jag försiktigt lirkat mej loss från honom – då rullar han runt, slänger upp huvudet, klarvaken och skitglad.
-
Klev över grusplanen utanför Södra Latin, yr och vinglig, som om jag hade två flaskor vin i kroppen. Tonåringar i jätteklungor med ryggsäckar och plastpåsar, uppenbart på väg nånstans, nån utflykt … Tonåringar … hur kunde jag vara så trött då också, vad hade jag att hålla reda på, min tallrik med filmjölk om morgnarna, min tennisträning … ?
06 november 2009, kl. 12:38
Etiketter: baby, barn, förälder, natt, sömn, trött, vaken
Postat i privat |
Upp och ner. Mest upp.
-
Jag går numera och lägger mej vid elva. Det har jag inte gjort sen jag gick i mellanstadiet. Massor kvar på teve, fortfarande tänt i alla fönstren utanför … Det är som om jag fuskar, smiter. Jag som brukade överleva alla.
-
För första gången uppenbarar sej små luckor, en kvart, en timme, ibland två, tid som är alldeles för dyrbar för att inte göra nåt med. Men vad? Träna? Måste träna.
-
Ibland skymtar jag mitt vanliga ansikte. Det gör mej glad.
-
Ja, jag tror att jag ska ta alltihop, ansikte och kropp, mage, muskler, tillbaka.
09 oktober 2009, kl. 14:12
Etiketter: barn, elva, fuska, läggtid, sömn, sova, teve, timme, träna, trött
Postat i privat |
Ah, sova, fick sova igen. Sex, sju timmars sömn och jag flyter ovanpå allt, som en liten jävla boj, osänkbar, okrossbar.
07 oktober 2009, kl. 9:49
Etiketter: baby, barn, pigg, sömn, sova, timmar, timme, trött
Postat i privat |
1. Inte stå och sminka mej på morgnarna. Är jag tillräckligt trött hjälper det ändå inte, det stjälper bara, får mej att se instabil och stirrig ut, som om jag vore hög på nånting. Enda utrustning när jag och Toddan stormar mot t-banan: varma kläder, lypsyl.
2. Inga tupplurar. Hatar att sova mitt på dagen. Vaknar bara upp dreglig och spysjuk och tröttare än nånsin (för att sen gå och bli piggare än nånsin, senare, vid helt fel tidpunkt). Gick upp, bet ihop, gick och la mej – en kvart tidigare för var dag.
02 oktober 2009, kl. 13:01
Etiketter: kläder, kvart, lypsyl, pigg, sen, smink, sömn, tidig, trött, tupplur, varm
Postat i privat |
Börjar bli trött på: nästan varje gång man möter nån annan mamma med en baby så ska det tvunget fyras av ett litet lyckligt leende och så förväntas man göra samma sak tillbaka.
-
Nä, jag tycker faktiskt inte fyra timmars nattsömn, vårda, vårda, vårda är det bästa som hänt mej här i livet, däremot kommer båda mina barns första levnadsmånader ganska högt upp på den där andra listan.
-
Måste alla förställa sej? Hålla på och spärra upp ögonen i ett jättehäpet ”ojdå” när jag råkar säga nåt fullkomligt icke-chockerande av slaget ”jag är bara så jävla trött”?
Ni vet ju precis vad jag menar.
24 september 2009, kl. 17:04
Etiketter: hälsa, mammor, sömn, trött, vårda
Postat i privat |
Ingen sömn, obefintlig sömn, nåt slags sömn, sömn, en riktig sammanhållen nattsömn …
-
Har Buster-nätter aldrig tagit mej förbi de där fyra-fem upphackade timmarna jag klassar som ”nåt slags sömn”. Men i natt sov jag. Inte tillräckligt men jag sov.
21 september 2009, kl. 11:17
Etiketter: baby, barn, sammanhållen, sömn, sömnlös, sova, trött
Postat i privat |
Prenumerera gärna på min RSS-feed!