



Fyllde år idag. Trettioett. Vilken fasansfullt meningslös siffra. Pietro fick med mej till En ful och en gul. Vi försökte fira lite, vara lite uppsluppna men kom på oss själva med att låtsas vara uppsluppna. Vi har fått allt svårare att ta oss ur prat om saker vi ska göra, saker vi borde göra men inte hinner göra. Allt hopar sej. Avslutningen på dagis, avslutningen i form av en uppvisning inför föräldrarna på Toddans helggympa, Pietro sliter med säsongsslutspurten på Modernista – baksidan till Bodil Malmstens nya ska finputsas, möten med säljbolag, förhandlingar med Akademibokhandeln. Vi borde köpa barnvagn men vet inte vilken. Tvättmaskinen är fortfarande trasig. Imorgon ska vi till banken för att se över våra lånevillkor.
-
Bara så ni vet: det godaste på En ful och en gul är vårrullarna på glasnudlar, kantareller och tryffelolja.